Födsel i Afganistan

I aftonbladets artikel här så skrivs det

De flesta, 80 procent av alla kvinnor, föder sina barn i hemmet omgivna av kvinnliga släktingar. Tänk själv att ligga på en matta i ett lerhus i en avlägsen bergsby och föda barn med svärmor vid sin sida. Vad fruktansvärt det måste vara när man känner att något gått fel och vet att inget finns att göra.

Men felet är väl knappast mattan, lerhuset (möjligen ur hälsoaspekt), hemmafödseln eller svärmodern? Problemet är väl snarare hjälplösheten? Att man vet att inget finns att göra? Och då beror det ju på komplikationerna, det verkar ju inte vara så att en sjukhusfödsel i Afghanistan är helt säker heller.

Jag försöker inte förringa det hela, att en födsel för en Afghanistan kvinna är förknippat med många risker håller jag helt med om, men jag menar att aftonbladet försöker förenkla det och helt enkelt drar paralleller som är till för att västerländska kvinnor ska reagera för att det inte följer normerna.

2003 var Afghanistans mortalitet (barn döda innan 5 års ålder) 26% andelen födda barn per kvinna var 69
1962 var den samma 35.2% och andelen födda barn per kvinna var 7 st


Källa: Gapminder - http://www.gapminder.org/tag/child-mortality/