På http://www.newsmill.se/node/14975 kan man läsa om hur kvinnan får inta en offerroll vid otrohets affärer och hur författaren som feminist ser på detta. Men sker inte samma sak när en man blir utsatt för otrohet? Blir han inte sedd som ett offer?
Jag håller med i vissa delar av kritiken gentemot monogama relationer, men långt ifrån alla.
Jag ser det kortfattat som väldigt krångligt att redogöra för polygami och monogami... Olika sätt har olika följder.
Där parterna fritt har diskuterat sig fram till något som båda är nöjda med och inte är förslavade under ser jag som positivt.
Ett avtal som kommer av normer och påtryckningar från samhället ser jag som negativt... föga förvånande kanske.
Poängen är inte att båda ska hitta en lösning de trivs med utan en lösning de kan stå för. Det handlar inte alltid om hur mycket man kan offra för den andre utan om man anser att kärlek ska vara att offra...
Polygam eller monogam kanske handlar om ganska mycket olika faktorer?
Handlar det bara om att älska flera? Är det så lätt att ens veta?
Många dras till andra samtidigt som de är i ett förhållande (där de säger sig älska sin partner), detta förklaras på väldigt olika sätt. För en del handlar det just om att vara poly, för andra om att kärleken till partnern tydligen har svalnat och en ny uppstått, för andra är det bara något som kommer ibland men som inte är vidare riktigt utan försvinner om man inte matar det och ger det näring..
